Efter att ha tillhört kategorin ”Tjeckiska Folkets Ovänner” under några år, renderades undertecknad den än tuffare titeln ”Tjeckiska Folkets Fiende N:o 1” någon gång under våren 1993. Grunderna för utnämningen var förmodligen mer personliga än direkt krigiska och sannolikt ett resultat av språklig förbistring.
”Restaurang Prag” var under 90-talet ett eldorado av trevliga och intressanta människor och alldeles speciellt om man jämförde med Avenyns nattklubbar och i övrigt tvivelaktiga inrättningar som jag hade besökt under en tid. Kontrasten var stor och bildningsnivån på Sveaplan avsevärd, inte minst den samhällsinriktade.
Van vid att obehindrat kunna springa runt med sejdeln i nypan, gjorde jag naturligtvis sammalunda på ”Prag”. Detta ogillades starkt av Chefen! ”Du skall sitta där du beställer”, skrek han till mig vid några tillfällen. Tjeckisk nit och ordningsamhet samt rationell hantering av notor, äventyrades här av ett stycke svenskt yrväder som gärna förde diskussioner med folk och fä vid alla möjliga bord. Och som sagt: ”du skall sitta där du beställer”!
Så då satte jag mig och beställde; till bord 4 beställdes en stor stark, på bord 11 landade en halv flaska vin och efter denna rundtur fick det bli kaffe med whisky på bord 8 tillsammans med en trevlig musiker och en högröstad journalist. Samt restaurangens själavårdare Ann.
Det var i denna veva – fick vi höra vid bord 11 – som det pågick nomineringar i köket och någon visste att jag ”låg illa till.” Men det är en av de mest trovärdiga och sanningsenliga titlar jag förärats och var också ett starkt skäl till att börja besöka den tjeckiska huvudstaden, utflykterna har varit många. Och i staden Prag har man inga problem med skandinaviska yrväder! Dess namne på Sveaplan har trots allt gjort mycket gott – i grunden!
Anders Jonell
Fiende – med fortfarande visst spring i benen.